Eau de colognemynta

ALL VÄRLDENS BACILLER tycks ha flyttat in i min näsa och den här vackra septemberdagen har därav huvudsakligen tillbringats i soffan. Jag är extra glad över att ha hund dagar som denna för Elsa håller mig troget sällskap emedan katterna  - på katters vis - väljer att ligga ute på altanen och gotta sig i det fina vädret.

En liten tur i trädgården fick det ändå bli förstås. Det var liv och rörelse i solen där alla insekterna kämpade på för att samla mat till vinterns förråd. Extra mycket fart var det bland höstastrarna men så är de också relativt nyutslagna och därmed fulla med nektar.

Det surrar om höstastern!

Med risk för att bli tjatig kommer här ännu en bild på tagets och humla. Namnet på den läckra tagetesen som under gynnsamma förhållanden blir en över halvmeterhög buske, kan jag dessvärre inte ange eftersom jag fått dess frö från en bekant till familjen. Det kan dock vara sorten "Mr Majestic".

Mr Majestic eller inte - majestätiskt vacker är tagetesen i alla fall.

Eau de cologne mynta mentha piperita var. citrata blommar sent och har precis kommit igång trots att den växer på den soligaste platsen i trädgården. Det råder lite namnförvirring runt den här växten som även kallas bergamottmynta och apelsinmynta. Jag föredrar dock "eau de cologne" eftersom hybriden verkligen doftar parfym om man hastigt drar med handen över bladen. Växten som har gulgrönt bladverk är relativt lågväxt - ca 15 cm  - men då min eau de colognemynta växer på en torr och solig växtplats kan det vara förklaringen till att den inte är särskilt högrest och närmast har ett krypande växtsätt.

Eau de colognemyntan kan precis som de flesta andra myntor användas till the, till att lägga i badvattnet mm men används också kommersiellt till parfym, tvål och andra skönhetsprodukter. Enligt uppgift ska denna mynta också vara extra effektiv mot hudinfektioner. 

Om jag haft ett badkar skulle jag i denna stund tappat upp ett hett bad, strött ut massor av myntablad i vattnet och krupit ner. Men nu har jag inte det och därför får den gamla huskuren att ånga de förkylda luftvägarna genom att hälla kokhett vatten i en skål och göra ett "ångtält" med hjälp av en handduk över huvudet duga. Självklart lägger jag minst en näve myntablad i vattnet!

Lev väl,

// Anna

Humlor och trädgårdsfunderingar

JAG LYCKADES FAKTISKT tas mig hem från jobbet medan solen fortfarande värmde gott idag. Det var svårt, ja rent omöjligt, att börja göra nytta på en gång och jag tog istället en sväng i trädgården med kameran i högsta hugg. Har nyligen införskaffat en Sony med en massa objektiv men det är fortfarande den gamla okomplicerade trotjänaren som används - säkert främst beroende på att jag är lite "teknikfientlig" till min natur och inte tycker att det är det roligaste som finns precis, att lära hur en ny teknikpryl fungerar. Men den nya kameran SKA snart tas i bruk och därmed hoppas jag också kunna publicera lite bättre bilder här på Myntamania.

Sködpaddsörten (Chelone) är en trevlig och tacksam höstperenn som uppenbarligen trivs bra på min magra och steniga mark. Chelonen är vacker i sig själv men extra roligt är det att titta på när humlorna dyker in i den och samlar mat.

Här vankas det godsaker.

Bara lilla humlerumpan syns...

Borta!!!

Efter ett par sekunder är humlan på väg ut igen.

Man förundras över hur de lyckas vända därinne.

Jahapp, då brummar vi vidare till nästa blomma!

"For bumblebees only" - stackars biet har inget att hämta hos sköldpaddsörten!

Mina funderingar denna soliga onsdag handlade om att växter med gula blommor oftast är invasivast (rätta mig gärna om jag har fel) - undantaget myntorna då förstås. Jag har redan beklagat mig över penningbladets framfart men lysingsläktingarna Praktlysing (lysimachia punctata) och Guldlysing (lysimachia ciliata " Firecracker") går inte av för hackor de heller.

Fina Japansk skogsvallmo (hylomecon japonica) har jag planterat i en av de skuggigare delarna av trädgården. Den sprider sig inte så snabbt men är duktig på att "hålla emot" andra invasiva växter enligt mín erfarenhet och pratar vi växter med kraft utöver det vanliga så är väl maskrosen det mest framträdande exemplet. Kanske beror styrkan hos växter som blommar i gula nyanser på att de hämtar lite extra kraft från allas vår gula kraftkälla solen - vad vet jag!

Ett första spadtag blev det på den nya stora rabatten men tyvärr inte så mycket mer. Dygnets ljusa timmar är inte längre så många till antalet och jag får vänta med grävandet till helgen. 

Lev väl!

Hälsningar Anna