Äppelmynta (???) - en presentation.

IDAG HADE JAG FÖR AVSIKT att presentera äppelmyntan mer ingående som en homage med anledning av den fina insats den rara växten gjort under helgens begivenheter. Det var nämligen en växt med beteckningen äppelmynta jag för något år sedan planterade in i min trädgård...

Under det att jag sökt information om just denna mynta har jag dock lärt att äppelmynta (Mentha x rotundifolia - ber om ursäkt att jag fram tills nu angivit felaktigt latinskt namn) ofta blandas ihop med rundmynta (mentha suaveolens). Vilken av dessa båda sorter det är jag har kan jag vid dags dato tyvärr inte säga, det är nämligen omöjligt att utröna trots tämligen omfattande efterforskning. T o m på kända fröfirmors sidor (t ex www.impecta.se) står båda namnen angivna som betecknande samma växt. VILKEN FÖRVIRRING! 

En i vanlig ordning "rufsig" plantering på den soldränkta
söderslänten. 

Planen för att ta reda på om myntan på bilderna (från min trädgård) är en äppelmynta eller en rundmynta är nu att ta fröer och så inomhus i kruka. Hybriden äppelmynta (korsning mellan rundmynta och gråmynta) borde vara steril och endast gå att föröka med rotskott eller sticklingar emedan rundmyntan kan fröförökas då den ursprungligen är vildväxande.

Lite frustrerande men samtidigt roligt är det, att stöta på ”trädgårdsdilemman” av detta slag. Man lär sig en hel del på kuppen och så intressant det ska bli att se om fröna jag planterar kommer att gro eller ej. Svar kommer senare i höst!

Den mynta jag har i min trädgård har i alla fall rundade, ludna blad, mintdoftande med en touch av äpple. Den är på väg att blomma över just nu men under nästan hela augusti har den prytt trädgården med sina täta spiror av små, ljusrosa blommor. Det är en ståtlig växt med en rak och jämförelsevis grov stjälk och växten blir ofta över en meter hög. Själva blomställningen är “spretig” och myntan gör sig mycket bra i blandade buketter just på grund av sitt speciella växtsätt och sin stabila och ståtliga hållning..

Äppelmyntan lär kallas “hierbabuena”(den goda örten) i Spanien och har  - precis som många andra myntor - använts i medicinskt syfte under lång tid i stora delar av världen. Ett annat smeknamn är “ullmynta” vilket såklart kommer av äppelmyntans ludna stjälk och blad.

Till den kommande helgen planerar jag att koka in päron i någon av de myntasiraper som jag har kvar efter helgens begivenheter. Myntasmakande päron med raspad mörk choklad och lättvispad grädde - vad tror ni om det mina vänner? Bilder och recept kommer förstås.

Nu på lördag (5/9) är det trädgårdsdag i Enköping  - parkernas stad - som ligger några mil från Strömsholm. Dit åker jag nog om vädret är fint, trots att trädgårdsplikterna kallar. 

http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=240120

På återseende!