Reserverad natur i Strömsholm

I SVERIGE FINNS MÅNGA naturreservat, närmare bestämt 3500 stycken. Både länsstyrelsen och kommunerna själva kan besluta om att naturreservat ska bildas i syfte att bevara och främja biologiskt mångfald och för att skydda värdefulla naturområden. Varje naturreservat har sina egna unika värden och lyder därför under just sina speciella föreskrifter, vilka bl a avgör i hur stor utsträckning människan tillåts inverka på natur - och djurlivet och vad man får eller inte får göra inom området. Alla reservat har också sin egen specifika skötselplan.Vid särskilt välbesökta naturreservat bygger man ibland upp s k "naturrum" som brukar innefatta lokala utställningar med anknytning till naturen och kulturen i området.

Ett naturreservat märks alltid ut med den här symbolen:

Här i Strömsholm finns ett naturreservat som sträcker sig från Mälarviken "Freden" och en bit norrut. Området är skyddad främst i syfte att bevara det kulturlandskap som växt fram runt Strömsholms slott och som präglas av gamla ekar och hästhagar, men reservatet inrymmer också sjön/våtmarken Ladugårdssjön som är något av en favoritplats för fågelskådare.

Det är inte mycket vatten i Ladugårdssjön just nu men fåglar finns där alltid.

Alldeles intill landsväg 252 har en särskild "utkiksplats" för fågelskådare iordningställts.

Många av de magnifika ekarna har egna naturminnesskyltar - dock inte den här.

Nya och gamla spår av områdets hästnäring finns överallt.
Här är Elsa på språng på en upptrampad ridled.

Alla vi trädgårdsägare har ju våra egna små naturreservat som vi vårdar och värnar om till nytta och nöje inte bara för oss själva utan också för den biologiska mångfalden och många andra viktiga värden. Att i ord och bild beskriva vad vi gör och hur vi har det i våra "reservat" tänker jag är något som faktiskt också bidrar till att stärka naturens ställning och som visar på hur viktiga de naturliga tingen är. Heja. heja alla trädgårdsbloggare!

Trevlig slut på arbetsveckan önskas - själv har jag kompledigt torsdag fredag och ska åka på spa :)

// Anna

Kvällspromenad i Strömsholm och polejmynta.

EFTER EN TORSDAG FYLLD AV möten är det skönt att slänga på sig promenadkängorna och ge sig iväg ut med hunden. Extra härligt är det om man lyckas fånga några av kvällssolens strålar samtidigt, vilket jag och Elsa gjorde idag.

Att det är tacksamt att ta bilder i kvällsljuset det vet nog de flesta som äger en kamera. Naturen får en gyllene ton och det vilar ett romantiskt skimmer till och med över den enklaste grusväg.
.

En tistel på väg att sprida sina frön skimrar mjukt - de vassa taggarna ett minne blott.

Hasseln träffas av de sista strålarna och blir nästan självlysande...

 Solen hade nästan gått ner när vi nådde fram till slottet...

...men tillräckligt med ljus fanns ändå för att ta ännu en bild av den vackra byggnaden.

Säkert fanns det en gång i tiden en örtagård vid Strömsholms slott och kanske odlade man där örten Polejmynta. Mentha pulegium (pulegium av lat. pulex: loppa, fluga) är en låg, halvhärdig, marktäckande mynta som trivs bäst i lite fuktigare jord. Jag drev själv upp den från frö förra våren och det gick lätt och enkelt trots att jag missade stratifieringen. Myntan växte snabbt till sig och blommade sedan fint med små lila blommor under hela säsongen. Tyvärr klarade inte den dock inte vintern, kanske p g a att den fått växa på en av de mindre väldränerade platserna i trädgården.

Det finns uppgifter om att polejmynta intagen i stora mängder är giftig och att den absolut inte får ätas av gravida eller personer med njurbesvär. Förmodligen ligger det en hel del sanning i detta för poljemynta kallas också för "loppmynta", ett namn som härrör från förmågan att skrämma bort just loppor och annan ohyra. Polejmynta har också en avskräckande effekt på myror och vill man slippa myrbon i rabatterna så ska man plantera polejmynta där. Däremot dras bin och fjärilar till dess blommor precis som de gör till alla andra myntors.

Poljemyntans blad har historiskt använts som krydda och trots att den innehåller det giftiga ämnet pulegium brukas den faktiskt fortfarande inom matlagning - främst till vissa regionala varianter av engelsmännens black pudding.

Bild: www.impecta.se 

Den lärde abboten  Walafrid Strabo som levde under 800-talets första hälft anlade en hortulus eller "liten trädgård" främst i syfte att ha tillgång till örter för medicinskt bruk. Walafrid förde noggranna anteckningar om vad han odlade och en av de örter han omnämner är just polejmyntan.
Mer om Walafrid och hans odlingar kan man läsa här:
http://wyrtig.com/EarlyGardens/Continental/Walafrid/Hortulus.htm

Spännande läsning jag lovar!

Hälsningar Anna

Jakten går vidare och bilder från Strömsholm

TUREN VAR INTE MED MIG på min "exkursion" runt Strömsholms slott igår men en skön utflykt med picknick i solen blev det i alla fall. Jag gjorde verkligen mitt yttersta för att söka av området efter myntor, snubblade ner i diken, rev mig på taggtråd, spanade högt och lågt - men tyvärr. Några fina bilder fick jag i alla fall med mig hem och såklart kommer jag inte att ge upp försöken att hitta åker - och vattenmynta i sin naturliga miljö!

Lite information om Strömsholms slott för den intresserade: 

Gustav Vasa reste i mitten av 1500-talet en borgliknande byggnad på en holme i den kraftigt strömmande sista delen av Kolbäcksån och döpte platsen till Strömsholm. Flera andra byggnader uppfördes jämte borgen och sex år efter Gustav Vasas död, flyttade hans änka Katarina Stenbock in. Hon tillbringade större delen av sin långa tid som änkedrottning i Strömsholm och dog också här år 1621. 1655 skänkte Karl X Strömsholm till sin hustru Hedvig Eleonora i bröllopsgåva. Drottning gav sedemera arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att bygga ett nytt modernt slott där den numera tämligen förfallna borgen låg. Helt färdigställt var Strömsholms slott inte förrän 1681, då hade även en parkanläggning och en mängd andra byggnader, uppförts runt slottet. (Källa: www.slottsguiden.se)

Det finns inte särskilt mycket blomsterprakt kring slottet men dock
en kungakrona av tagetes.

Charmiga trähus som numera är vanliga hyresbostäder.

                           Slottsboden är öppen året runt - här finns mycket fint i inredningsväg.

Huset den ligger i var ursprungligen handelsbod.

Elsa har hittat ett eget hus ute på galoppbanan där Svenskt Grand National
går av stapeln varje år.

Ibland "upptäcker" man inte sina bilder förrän man ser dem på datorn. Här var avsikten att fota 
trädstammarna men det var i själva verket trädens rötter som trädde fram ur bilden.
De ser ut som delar av människokroppar!

Det här trädet ser ut att vara hämtat från Sagan om ringen.

Strömmande vatten men tyvärr ingen mynta i dess närhet. 

Ständiga följeslagaren Elsa gillar att gå på exkursion - man
kan ju önska så här i efterhand att hon blivit tränad i att söka
 efter mynta....

 

















En liten blomsterbild måste jag avslutningsvis bjuda på förstås. Det får bli på växten vallört som ska vara ännu bättre än nässlor att göra gödningsvatten på. Jag har aldrig prövat men kommer säkert att göra det nästa år för det finns verkligen gott om vallört häromkring!

Lev väl! 
Hälsningar Anna

Vattenmynta och exkursionsplaner

KOMMER NI IHÅG när man gick på låg- och mellanstadiet och fick gå på exkursion under biologilektionerna? Det var så spännande att uppleva djur- och växtliv på ett nytt och mycket mer ingående sätt; det tror jag de flesta av oss barn i klassen tyckte. Minns hur jag efter skolan tog fram förstoringsglaset som egentligen hörde ihop med frimärkssamlingen och gav mig iväg ut på egna små fältundersökningar. Att beskåda växter, svampar, lavar och mossor genom förstoringslinsen var som att upptäcka en ny värld. Vet inte om jag någonsin gjorde några sensationella fynd men fascinationen av att leta efter spännande saker i skog och mark - i smått och i stort - har i alla fall följt med mig ända sedan dess.

Lite kort info om den inhemska myntan Vattenmynta (Mentha aquatica):
Vattenmyntan kan blir mellan 50 och 70 cm hög och har blad som kan vara mer eller mindre rundade/spetsiga och även ha sågtandad kant i olika omfattning. Myntans violetta blommor som sitter i "huvudlika" samlingar både i växtens topp och i kransar längre ner på stjälken, slår ut under högsommaren. Mentha aquatica är variabel och delas in i vanlig vattenmynta (hårig) och strandmynta (kal). Växten förekommer förstås oftast i närheten av vatten både i inlandet och i kustområdena, från Skåne och en bit norrut. Underarten Strandmynta kan hittas ända upp till Hälsingland. (källa: www.linnaeus.nrm.se) 



Tillbaka till det här med exkursioner - tänkte nämligen ge mig ut på en sådan här i Strömsholm under morgondagen. Som ni säkert redan räknat ut är det våra inhemska myntor jag har för avsikt att leta efter. Har ingen aning om de växer häromkring men hoppas kan man ju alltid!

Foto: Impecta (...som också säljer frö om man vill så sin egen Mentha aquatica)

Rätt växtmiljöer finns i alla fall då här finns både mindre och större vattendrag i vars närhet Vattenmyntan borde kunna trivas och ängsmark i närheten av Mälaren där Åkermyntan skulle kunna tänkas växa.

Trakterna kring Strömsholms slott bjuder på stor omväxling.

Ängsmark och hagar...

Gott om platser för en liten hund att springa på.

Grävda kanaler

...och hästar i hagar (överallt).

Håll gärna tummarna för att jag hittar det jag söker...

Önskar er alla en fin och trevlig helg! // Anna