Jakten går vidare och bilder från Strömsholm

TUREN VAR INTE MED MIG på min "exkursion" runt Strömsholms slott igår men en skön utflykt med picknick i solen blev det i alla fall. Jag gjorde verkligen mitt yttersta för att söka av området efter myntor, snubblade ner i diken, rev mig på taggtråd, spanade högt och lågt - men tyvärr. Några fina bilder fick jag i alla fall med mig hem och såklart kommer jag inte att ge upp försöken att hitta åker - och vattenmynta i sin naturliga miljö!

Lite information om Strömsholms slott för den intresserade: 

Gustav Vasa reste i mitten av 1500-talet en borgliknande byggnad på en holme i den kraftigt strömmande sista delen av Kolbäcksån och döpte platsen till Strömsholm. Flera andra byggnader uppfördes jämte borgen och sex år efter Gustav Vasas död, flyttade hans änka Katarina Stenbock in. Hon tillbringade större delen av sin långa tid som änkedrottning i Strömsholm och dog också här år 1621. 1655 skänkte Karl X Strömsholm till sin hustru Hedvig Eleonora i bröllopsgåva. Drottning gav sedemera arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att bygga ett nytt modernt slott där den numera tämligen förfallna borgen låg. Helt färdigställt var Strömsholms slott inte förrän 1681, då hade även en parkanläggning och en mängd andra byggnader, uppförts runt slottet. (Källa: www.slottsguiden.se)

Det finns inte särskilt mycket blomsterprakt kring slottet men dock
en kungakrona av tagetes.

Charmiga trähus som numera är vanliga hyresbostäder.

                           Slottsboden är öppen året runt - här finns mycket fint i inredningsväg.

Huset den ligger i var ursprungligen handelsbod.

Elsa har hittat ett eget hus ute på galoppbanan där Svenskt Grand National
går av stapeln varje år.

Ibland "upptäcker" man inte sina bilder förrän man ser dem på datorn. Här var avsikten att fota 
trädstammarna men det var i själva verket trädens rötter som trädde fram ur bilden.
De ser ut som delar av människokroppar!

Det här trädet ser ut att vara hämtat från Sagan om ringen.

Strömmande vatten men tyvärr ingen mynta i dess närhet. 

Ständiga följeslagaren Elsa gillar att gå på exkursion - man
kan ju önska så här i efterhand att hon blivit tränad i att söka
 efter mynta....

 

















En liten blomsterbild måste jag avslutningsvis bjuda på förstås. Det får bli på växten vallört som ska vara ännu bättre än nässlor att göra gödningsvatten på. Jag har aldrig prövat men kommer säkert att göra det nästa år för det finns verkligen gott om vallört häromkring!

Lev väl! 
Hälsningar Anna